py

Igår pallade jag äntligen duscha utan att ha plastat in några kroppsdelar!

Det var lite läskigt först, inte så mycket för att huden blev alldeles mosig och skum, utan för de där öppna såren jag har kvar på foten som envist skulle svida. Men om man bortser från sånt så var det awesome.
För vilken jäkla skillnad det är för humöret att kunna duscha utan en massa förbredelser. Sen är det visserligen ett projekt efteråt, när såren skall läggas om och allt skall smörjas och masseras, men så länge Gab går med på att agera sköterska är det helt okej.

Snart snart snart försvinner nog såren också. Sen kan jag hänga med en vit pälsboll på balkongen igen.