THE CHRISTMAS TREE BEGINS TO SWAY

 
Hej hörrni!
Gab har spelkväll på jobbet och eftersom det absolut inte finns något annat att göra* har jag en pysselkväll.
 
Jag tänkte att det nog skulle finnas några finfina grejer i Burdas julnummer jag kunde knåpa ihop.
Och visst. Fina saker finns det.
Men jag fattade ärligt talat inte speciellt mycket av deras mönster.

Den fungerade kalasbra som inspirationskälla i alla fall!
Just nu försöker jag piffa upp våra julgranskulor lite:

*Jaja, det finnas massor av annat att göra. Men jag tycker fredagspyssel är kul. Okej?
Jag ville bara inte att den här coola framtoningen jag byggt upp skulle rasera.



I'D BE SAFE AND WARM

 
Jag har virkat en till huvudbonad!
(Egentligen vill jag skriva att det här var sista gången på ett tag (så att ni inte skall tröttna på min blogg), men både ni och jag vet nog att det inte stämmer.)
 
Det blev en väldigt rosa sådan. För det var det enda garn jag hade hemma.
Så nu vill jag knalla till Södra Garn och se om jag hittar nåt i en mer Lindaanpassad-färg.
Tänk, den här gången kanske jag och expediten till och med förstår vad den andra pratar om. Vore ju kalas.
 
Rosa, som sagt.
Jag är inte så bra på det där med coola miner ännu, men jag övar på det.
Och vi är uppenbarligen inte så bra på att göra oss av med alla onödiga grejer som står i vardagsrummet heller.
Kan inte direkt påstå att vi övar på det.
 
Och så här ser den ut när kanten är nervikt. Vilket den alltså inte skall vara. Jag ville bara visa för er.
För ni är antagligen jätteintresserade. 
 



IT'S GETTING BETTER

 
Bra helg det här.
I lördags kom Johan hit med några krukor och fröpåsar, sen jämförde männen frön och diskuterade diverse teser.
Ungefär. Egentligen vet jag inte riktigt, för jag hade kirrat garn och virknål tidigare på dagen och var inte riktigt över tanken på att göra en basker.
Inte jättesocial just då alltså.
 
Första försöket blev väl lite sådär (här med halsduk som rekvisita, så ni skall få lite "Oj, nu är det så kallt ute så jag nog måste ta på mig min virkade basker"-feeling.) :
 
Okej. Den blev större än den förra, men helt hundra kändes den ju inte.
 
Så jag försökte göra lösare maskor och la till ett extra varv:
 

Nöjd. Like a boss.



'YOU'RE KINDA SMALL'

 
Jag har ju lite komplex för att jag inte kan sticka, så i helgen bestämde jag mig för att jobba på det.
Det går framåt. Hur man skall göra och att läsa mönster är inte några större problem, men att få stickningen att se ut som jag vill är en annan sak.
 
Hur som helst, för att få lite tips klickade jag runt på youtube en stund, och där råkade jag snubbla över Chunky Yarn Crochet Cap och Patched/Pyramid Beret (Crochet Tutorial).
Jag har aldrig virkat i hela mitt liv och den största virknål jag äger är Boye 8/1,5 mm (ingen aning om vad det innebär egentligen, trots att jag lagt ner säkert tio minuter av mitt liv på att försöka ta reda på det nu), men ändå lät det som en skitbra idé att testa.
 
Och visst, jag var med på att de antagligen skulle bli rätt små, men inte riktigt så här små:
 

För att vara mina första försök är jag rätt nöjd ändå, jag hade liksom förväntat mig två garnbollar med en massa ojämna knutar överallt.




THINK PINK


Ungefär så här har min dag sett ut:
Nynna "tamtidam" medan jag syr en söm, tänka "ojfan" när jag inser att det inte skulle vara någon söm där, sprätta upp sömmen och sen nynna "tamtidam" igen medan jag syr en ny söm på exakt samma ställe.
På repeat.

Så nu lägger jag ner alla projekt med nål och tråd och försöker lära mig sticka istället. Det kommer antagligen att krävas mer tankeverksamhet, men det måste ju vara lättare att börja om när man gör fel. Aight?


Jah, då skall vi bara hitta nån serie att kolla på och sen skall jag och ett väldigt rosa garn bli bff.



BELIBER <3<3<333<33<3

Jo, förresten.
Problemet med att hitta roligare tyg än gardiner i helgen var inte bara flocken av östrogenstinna varelser som trampade ner allt och alla i deras väg (I'm telling ya, de kan känna doften av reatyger på mils avstånd), det var liksom omöjligt att hitta ett tyg som matchar något av de Gjestal Maxi jag har i min ägo.

Jag tror det kommer att lösa sig nu i alla fall.
Igår hittade jag nämligen tyg.se! (nej, jag fattar inte heller hur jag missat det tidigare, google is not my friend) 

Och eftersom Gab gnällt/påpekat/pushat för att vi borde fara någonstans snart föreslog jag deras lagerförsäljning.

Resultat av gårdagens sms-konversation:
L: kommer du med till Hamburg?
G: Hm. Ok :) Titta på Justin Bieber?
L: hur visste du? :O
...Och det var nog ungefär där hans underläpp började darra och paniken spred sig.

Även om han lugnade ner sig lite när jag avslöjade att det alltså inte var Justin jag ville se så verkade han inte helt på ändå.
Och jag trodde seriöst det vore lätt att få med honom dit, tidigare har jag nojsat om Gittes i Rinkaby, och det har han nästan gått med på.
Rinkaby liksom, kom igen.

Nåja, beställa på nätet får duga.

På tal om garn haffade jag två till igår. Det fanns det bara några få nystan kvar, dags att hitta ett annat märke mao.


Jaja, jag var tvungen att provknyta lite.



EH JA

Jag har alltså inte varit speciellt kreativ de senaste veckorna.
Det blev en hell no-känsla när jag inte fick överdelen på klänningsmönstret att fungera och sen dess har jag bara knytit en massa vänskapsband. Eller ja, jag har påbörjat en massa i alla fall, men lagt ner alla utom två. 



Igår hittade jag ett gratismönster som kanske kan fungera (om man gör en del ändringar) så jag tänker ge klänningen ett sista försök nu.
Och fungerar det inte så lägger jag ner och hitta på nåt annat att sy istället.
Deal?
Bra.



THERE AND BACK AGAIN

Jag har inte berättat om vilken jäkla tid det tog för mig att hitta det perfekta garnet till mina frivolitetsdukar va?
Det låter ju kanske inte så svårt (Hey, det är garn liksom), men om man vill göra små, jämna knutar i all oändlighet är de flesta garner man hittar antingen för grova, för luddiga eller... moulinégarn. 
Efter för många besök till diverse garnaffärer och efter att ha letat igenom nästan hela internet hittade jag i alla fall det perfekta garnet. Lyckan var total (Eller nja, men lite glad blev jag ju, det kan inte förnekas hur som helst) och jag skulle få knyta knutar tills fingrarna blödde i resten av mitt liv.
Förra veckan traskade jag glatt iväg för att uppdatera mitt garnförråd.
Och där, inne på Söder Garn, när jag står med ivriga fingrar vid hyllan med dessa portugisiska skönheter, vänder expediten sig mot mig och säger glatt: "Se till att köpa många, de har slutat tillverkas och vi får inte in fler nu!"
Käh?
Fan vad jag skall önska mig garn i julklapp och födelsedagspresent.

Blått, beige och grönt
blev det i alla fall.


Och ja, jag var tvungen att pröva dem direkt genom att knyta ett vänskapsband.



påskish

För nån dag sen tog jag upp det där med att knyta vändskapsband igen. Jag märkte att det fungerar mycket bättre med mina nyinköpta garner än med moulinégarn. Konstigt nog blir det nästan bäst när man blandar dem. Weird.

Så låt mig presentera: försök till tassar och fötter!






HEJ

Till vår lägenhet hör ingen sån där maffig gård med en massa fontäner och blommor.
Istället var vi en liten gräsplätt alldeles bredvid gången till trapphusen.
Och idag har jag (trots grannar som stirrat konstigt på mig) lagt min bleka rumpa där och knutit vänskapsband.

Nu vill jag ha helg så jag kan åka hem och softa i gräs utan att folk tittar.



1980


Njähä, passpoalgrejen vill visst inte bli lika snygg som igår, så jag har flyttat ut till balkongen nu för att chilla nerverna lite.
Eftersom man tröttnar rätt snabbt på att hänga med Nora (alltså hon är ju söt och så, men kanske inte alltid så underhållande i längden) har jag skrivit ut ett mönster till vänskapsband som jag sitter och klurar på nu. Man kan väl typ se det som ett försenat grattis till Pac-man.





DET ÄR SVÅRT

att sitta inne och pyssla när det är så fint väder ute.

Jag har gjort ännu ett vänskapsband efter ett mönster i alla fall och jäklar vad svårt det är att få knutarna jämna och fina när man är ovan



Nåja, nu skall jag gosa lite till med Nora och sen sy på lite fler paljetter!



BLUE


Min symaskin strejkar fortfarande så jag återgick till det där med vänskapsband.
Jag vill hitta fler roligt mönster så jag slipper göra så tråkiga vanliga.



Nu borde Gab komma hem (Han jobbar över, och nej, han har ingen sekreterare) så jag kan tvinga honom att fixa den.
Punkt.



JIGSAW


För någon dag sen hittade jag friendship-bracelets.net som har en massa mönster på band man kan knyta, och igår testade jag det här mönstret.
Fan vad svårt det var att få snygga knutar när man var upptagen med att kolla hur man skulle göra, så det blev inte så jättesnyggt.

Min kamera ville inte riktigt sammarbeta så det blev rätt suddigt,
men om man kollar noga ser man väl att det föreställer små pusselbitar va? Viiisst? Snälla?



Färgerna var ju inte så snygga heller, meen i brist på andra blev det så.



GREY


Okej, det var väldigt svårt att sluta så det fick bli ett till, och nu vill jag verkligen experimentera med mönster.



Men jag har hunnit fixa symaskinen i alla fall, Kalas!



FRIENDSHIP BRACELETS

Symaskinen bråkade imorse och jag orkade inte fixa den, så idag har varit en sån där slödag framför teven.

För att det inte skulle bli för slött försökte jag komma ihåg hur man knyter vänskapsband, och det var väl ungefär 58 år sen sist, haha.





Väldigt snyggt när man ser hur solljuset har ändrat på sig också.
Nu är jag i alla fall sugen på att köpa trådar och experimentera med mönster.

Nåja, nu skall jag äta, och sen skall jag försöka få symaskinen att sluta krångla.



MS P A I N T


Nu har jag sprättat upp alla rynktrådar och mina fingrar blöder snart. Känns det som i alla fall.
Och jag orkar inte pilla med klänningen mer idag. Mest för att nästa steg är att stryka den, och jag hatar verkligen att stryka, haha.

Jag hittade min gamla winamp-playlist från när jag var 17, så nu skall jag lyssna på fånig musik och fortsätta rita av min kompis i paint.



Perfekt söndagskväll med andra ord.