py

 

Hörrni, det här är inte bra.

Gab ville att jag skulle skriva vad jag önskar mig i julkapp, och som vanligt står ett pussel överst på listan.

Jag har ju dreglat över guldklimpen på 32 256 bitar från Ravensburger ett tag nu, och det skulle faktiskt passa jäkligt bra i min samling.

Det har visserligen hänt att jag nämnt det tidigare, och han har ärligt talat inte verkat helt pigg på att ha det här.

Och att försöka få "man får med en liten vagn så man kan dra hem det också!" att låta som något positivt borde jag nog vid närmare eftertanke skippat. Känns liksom som en rätt dålig idé att i förhand avslöja att det väger nånstans just under 20 kg, när vi bor på fjärde våningen och saknar hiss.

 

Nåväl, hoppet fanns ändå kvar.
Tills jag insåg att det kunde vara vettigt att mäta vardagsrumsgolvet och kom fram till att det möjligtvis kan fungera om vi bär ut soffbordet, datorerna och stereobänken. Teven får i alla fall få vara kvar (kan dock behövas flyttas till ett hörn).

Alltså, så jäkla typiskt att jag inte tänkte på det här när vi valde lägenhet.

 

 

Den här gången satte vi oss i alla fall inte vid varsin dator på fredagskvällen och vaknade ur datorkoman på söndagen.

Nej, den här gången låg jag utslagen i soffan med en jäkligt envis migrän, medan Gab passade upp på martyr-Linda.

 

Så, lägenheten är inte så fin som jag hade hoppats på, kylen är inte överfull med mat och inga nya garner har inhandlats.

 

Däremot har jag knutit massor (snarare tio, men ändå) små sytrådssnöflingor framför tjockteven.

Jag har inte pressat eller fäst dem ännu, så de är lite sneda nu. Förhoppningsvis blir de fina sen när några trådar klippts av och strykjärnet valsat runt lite över dem:

 

 

Så nu är planen att göra några till, och sen skall jag försöka komma på nåt roligt julpyssel att använda dem till.

 

 

(Egentligen vill jag skriva att det här var sista gången på ett tag (så att ni inte skall tröttna på min blogg), men både ni och jag vet nog att det inte stämmer.)

 

Det blev en väldigt rosa sådan. För det var det enda garn jag hade hemma.

Så nu vill jag knalla till Södra Garn och se om jag hittar nåt i en mer Lindaanpassad-färg.

Tänk, den här gången kanske jag och expediten till och med förstår vad den andra pratar om. Vore ju kalas.

 

 

Jo.

Eller så kan man kanske säga att jag är dålig på att sy plagg som jag vill använda.

Ni vet, billiga tyger och för många "ohohoh! skitbra idé! måste testas! hur gör man?" har liksom lett till att det blivit så.

Och jag inser ju att det vore en fördel för min garderob om så inte var fallet. Därför tänkte jag försöka ändra på det.

Det lät speciellt som en überbra idé när jag märkte att jag äger ungefär två tröjor (som går att använda bland folk utan att de undrar om jag har nån underlig fäbless för noppiga kläder), så en egensydd tröja vore ju kalas.

 

I början gick det rätt bra. Jag hittade både ett finfint mönster i en Burdatidning och ett grålila, tunt tyg i tyglådan.

Visst, grålila är inte riktigt min färg, men ändå. Så sjukt kräsen när det kommer till kläder är jag ju inte.

Sen gick det lite sämre, när jag insåg att tyget är lite väl tunt. Men dubbla lager tyg kan ju vara kul. Speciellt eftersom jag kan försöka mig på den där all-in-one facing-grejen igen.

Här började jag väl kanske bli lite osäker på resultatet, men det låter ju roligt att göra liksom. 

Och sen märkte jag att det inte finns tillräckligt med tyg. Däremot hittade jag ett svart, tunt tyg som kan vara på insidan.

Så. Ja.

Nu är jag alltså tillbaka på "kommer aldrig att använda"-planet. 

 

 

Vilken dag är det idag?
Torsdag. Vilket just idag innebär tvättdag. Och eftersom det är sjukt tråkigt att vänta på att tvättmaskinen skall ge tillbaka mina kläder tänker jag underhålla mig själv med att svara på en liten lista (som jag hittade hos midnattsgatan) mellan besöken till källaren.

Om du var en emoji vilken skulle du vara då?
Alltså om jag verkligen måste välja någon så blir det molnet, men helst ingen alls. 

Vad ska du göra ikväll?
Om det här vore en vanlig torsdag hade jag svarat "kolla på Plus" men nu är det visst ingen vanlig torsdag och Plus kommer inte. Så jag vet inte alls. Känns som att det kan bli en väldigt galen och spontan kväll det här.

Tippar på att jag kollar på Debatt istället.

Säg två bra uttryck:
"Issinga jåla" och "jonä"

Vad blir du glad av få höra att du är?
Ni vet, sånt som alla blir glada av. Typ snäll och rolig och bra.

Visa en bild du inte minns ha tagits:

Rätt säker på att det är hos Anna, men varför jag ser drogad ut och hon är upp och ner har jag ingen aning om.

Vem saknar du?
Egentligen alla mina vänner, men speciellt senaste tillskottet i komipsskaran: Helena!

Det dyker upp bilder på henne lite nu och då på facebook, och det är ju skitbra att hon växer och sådär, men jag tycker att hon kunde ta det lite lugnt med det nu.
Hon har antagligen redan fyllt ett nästa gång jag ser henne, och det blir liksom svårt att hinna vänja henne vid tant Linda och pluttiga virknålar om hon fortsätter växa när jag inte är där.

En bild på något som är asbra att ha:
Trots tappra försök (det är tappert att ställa sig på soffan!) fick jag inte med hela, men ändå:

Pussel!

En outfit som är ovanlig för dig att ha på dig:

Martyrminen däremot känns väldigt standard.

Vad är du bra på?
Tetris, peka ut var Amerikanska delstater ligger, gå in i saker.

Vad vill du ha?
I framtiden: ett litet hus och en fin gård.
Just nu: en hiss till källaren.

Vad tycker du är roligt?
Att pyssla, titta på dåliga komedier med Gab, när Nora hoppar upp på sitt tak och ser ut som ett litet (men väldigt ståtligt) lejon som spanar ut över savannen.

Vad är du dålig på?
Äta och laga mat, höra av mig till folk, komma ihåg att vattna krukväxter.

Vad tänker du baka i veckan?

...Jag försöker kommer ihåg senast jag bakade något överhuvudtaget. Lite osäker på att det ens har hänt. Nå, ingenting i alla fall.

Hur ser du ut när du är nyvaken?
Alltså jag tycker att jag alltid ser nyvaken ut. Men lite rundare i ansiktet och lite snedare frisyr då kanske.

Vem är du kär i just nu?
Gabriel!

En rolig smygbild:

Jag hittar ingen rolig smygbild, knappt en smygbild ens. Men om vi omformulerar frågan lite och vill ha en konstig bild kan jag fixa:

En bomb-plockare!

Någon hittade ett underligt föremål vid vårt hus förut, så poliser kom dit och stängde av gatan. Spänning på hög nivå tills en kvinna stack ut huvudet genom sitt fönster och ropade att det var en leksak.

Vad var det första du snodde?
Antagligen godis av något syskon. Annars blir det två dinosauriesuddgummin från dagis.
I bilen på väg hem försökte jag med ett "Nämen oj! Titta mamma vad som låg här i baksätet!", hon såg väl inte helt övertygad ut. 

En bild då du dricker alkohol:
Konstigt nog hittar jag bara en.

Vad har du tänkt göra länge men ej gjort?
Slipa väggarna i hallen. GAAAH!

Vad bävar du inför?
Den tjugotredje. Nästa torsdag skall jag få mina nya strumpor och handskar. Det ser jag fram emot, kalas att nåt händer liksom.
Fast jag misstänker att dagen efter kommer att vara lite dryg när hand och handske drar åt olika håll och så där.

Vad händer i helgen?
Om jag inte slipat väggarna innan dess så tror jag att vi gör det då. Och spacklar och sånt där.

Är listan slut nu?
Yup. Och nu är det dags att gå ner efter sista lasset kläder från torkrummet.

 

Ni vet när man stiger upp jättetidig och känner sig sjukt duktig, tills man inser att det var helt onödigt eftersom man ändå inte orkar göra något vettigt av dagen?

Idag var en sån dag.

 

Det tog oss ungefär 25 pauser på de där 500 meterna, och vi båda hade värsta träningsvärken i armarna igår, men det var det nästan värt.   

 

För nu hörrni, så har vi typ ett fönster man kan titta in genom fast man redan är inne:

 

I lördags kom Johan hit med några krukor och fröpåsar, sen jämförde männen frön och diskuterade diverse teser.

Ungefär. Egentligen vet jag inte riktigt, för jag hade kirrat garn och virknål tidigare på dagen och var inte riktigt över tanken på att göra en basker.

Inte jättesocial just då alltså.

 

Första försöket blev väl lite sådär (här med halsduk som rekvisita, så ni skall få lite "Oj, nu är det så kallt ute så jag nog måste ta på mig min virkade basker"-feeling.) :

 

Okej. Den blev större än den förra, men helt hundra kändes den ju inte.

 

Så jag försökte göra lösare maskor och la till ett extra varv:

 

 

Min framtida jacka skall tydligen ha passpoalfickor med lock, så idag har jag övat på hur man gör såna.  

 

Först genom att läsa instruktionerna som följde med mönstret.

Jag läste, nålade lite, sydde lite, läste igen och tog ett steg tillbaka för att beskåda mitt verk.

Och alltså nej. Jag är inte helt säker på om det är min läsförståelse eller Burdas tydlighet det är fel på, men man kan väl säga att det inte blev speciellt bra.  

 

Så jag bestämde mig för att pröva mig fram när ficka nummer två skulle sys.

Det gick faktiskt bättre. Jag skulle kanske inte nödvändigtvis säga att det ser bra ut, men helt klart framsteg.

 

Nåväl, när jag skulle pressa delarna på plats blev jag ändå lite osäker. Hur skall egentligen en passpoalficka med lock se ut?

Jag hittade inte något att jämföra med i garderoben, och det gick inte helt bra att när jag frågade google heller.

 

Jag skall alltså öva lite till på hur man får den snygg, men om vi fokuserar på hur bitarna sitter ihop nu då:

 

Skall alltså passpoaldelen ligga alldeles intill ficklocket?

 

Oftas är jag faktiskt en rätt bra flickvän.
Kramar honom, kommer ihåg hans födelsedag, lyssnar när han berättar om saker som egentligen inte alls intresserar mig och såntdär. Ni vet.
Men imorse blev det lite fel. Efter ett snabbt toabesök lyckades jag köra in min armbåge rätt hårt i hans öga när jag skulle lägga mig i sängen igen. Ungefär fem sekunder senare satt han med en påse frysta blåbär i ansiktet och nu är han "lite färgglad under ögat".

Så för att stilla mitt dåliga samvete har jag tagit fram kyckling ur frysen till middagen ikväll och håller just nu på att storstäda lägenheten. Man gör vad man kan liksom. 

Och så lyssnar jag på musik. Fast det är kanske mer för min skull när jag tänker efter.

 

 

Världens bästa källa till okreativa rubriker, like!

 

Jag har ju lite komplex för att jag inte kan sticka, så i helgen bestämde jag mig för att jobba på det.

Det går framåt. Hur man skall göra och att läsa mönster är inte några större problem, men att få stickningen att se ut som jag vill är en annan sak.

 

Hur som helst, för att få lite tips klickade jag runt på youtube en stund, och där råkade jag snubbla över Chunky Yarn Crochet Cap och Patched/Pyramid Beret (Crochet Tutorial).

Jag har aldrig virkat i hela mitt liv och den största virknål jag äger är Boye 8/1,5 mm (ingen aning om vad det innebär egentligen, trots att jag lagt ner säkert tio minuter av mitt liv på att försöka ta reda på det nu), men ändå lät det som en skitbra idé att testa.

 

Och visst, jag var med på att de antagligen skulle bli rätt små, men inte riktigt så här små:

 

 

Det har varit konstigt tomt på fönsterbärdorna de senaste månaderna, men nu verkar det vara på gång igen.

Idag släpade nämligen Gab fram krukor och jord och sådde några frön.

Och trots att jag nog mest var ivägen försökte jag fotografera lite:

 

 

Av nån underlig anledning glömmer jag alltid hur svårt det är att knyta kedjor och ringar i rätt storlekar när man försöker göra figurer, men kul är det.

Eller kul. En rätt trevlig grej att pysssla med när man kollar på tv i alla fall. Och så gillar jag att man inte alls vet hur resultatet blir innan man har petat ihop alla delar.

Spänning på hög nivå liksom!

 

Dåså.
31 bitar markerade och klippta.

Bara åtta kvar.