py

Det går rätt segt nu.
Jag försöker nåla ihop lite tyll just nu och jag gillar inte tyll. Det fastnar i allt, vill inte hållas på plats och är så jäkla svårt att nåla.

Men på lördag väntar bättre tider!
Då skall jag släpa mig till något som heter Runes Tyghus. Visserligen skall det mest vara möbeltyger där men ändå (det vore liksom inte helt fel med gardiner), det stod nåt om modevaror också.
Det låter inte om att det borde finnas nåt man kan kalla mode på ett ställe som heter Runes Tyghus.
...Fast iofs låter inte "mode" så modernt heller, så varför inte.

Nej, den där Rune är nog kalasbra.
Tyll-time!

Jag hittade alltså ett cirka/ungefär-förslag på nån sida om hur mycket tyg man borde använda till underkjolen. Efter att ha konstaterat en viss tygbrist fick jag korta ner remsorna lite grann (en hel jäkla del snarare) och alltså jisses.
Det blir ju hur mycket puff som helst när man börjar nåla ihop den ändå!



Det kanske inte blir så farligt sen när allt är klart ändå, men jag börjar bli lite misstänksam. Det är liksom fortfarande fyra tygremsor till som skall dit.

Jag hade hoppats på att ärmarna skulle bli bättre när jag fixat halsen, men nähäpp. Antingen har jag för lite muskler eller gäddhäng. Sååå jag har inte orkat göra ett skit de senaste dagarna, jag har blivit irriterad bara jag närmat mig symaskinen.

Nu är svackan över i alla fall, och jag skall ta tag i det där med att förstå mig på ärm-mönster. Jag hittade nämligen en massa blå velour som jag kan öva på, så det kommer antagligen att bli en hel hög med blå magtröjor här innan jag är nöjd, haha
Men det tar vi imorgon. Eller någon annan dag nästa vecka.

Jag har alltid velat göra en söt liten 50-talsinspirerad underkjol, och jag hittade lite tyll och en gardin från Myrorna i min tyghög som får bli just det. 

Så får ärmhelvetet vila en stund nu.

Nu är fållarna strax klara på lurex-prylen, och sen återstår bara att lista ut hur jag vill göra med halslinningen.

Jag är lite, liite besviken på ärmarna. De blev inte riktigt lika illa som de jag ritade upp själv på smörpapper förut, men ändå. De borde ju ha blivit ungefär hundra gånger bättre nu när jag hade ett färdigt mönster till dem. Lite snopet när jag köpte mönstret bara för att få en mall till ärmar liksom, haha

Äh, nu skall jag sluta klaga, det blir säkert bra sen ändå.

Nu är jag nääästan bästis med kvinnan på Södra Garn!
Jag var in en sväng dit efter jobbet och köpa garn (nähä?) till mina frivolitetprojekt.
Lite lagom knepigt bara när jag inte visste vad för slags garn det skall vara, och hon inte visste vad frivoliteter är för något. Efter en väldigt beskrivande förklaring ("Alltså typ som att fingervirka, fast det blir mer som spets, som knyppling, fast inte lika komplicerat") hittade vi nåt vi tror att kan fungera.
Och så lovade jag att komma tillbaka och visa hur det blev sen.

Ett ljusblått blev det i alla fall, och så fick jag med mig kanske världens pluttigaste virknål.

Jag misstänker att jag snart börjar lukta stammis. Och jag gillar det.

Hjälp vad trött jag är!
Favorit-Gab köpte ett My kingdom for the princess II till mig i fredags, och sen dess har jag knappt sett internet eller sängen. Jag trodde jag skulle dö när alarmet började tjuta vid 04:40 imorse.

Idag står tvätt på schemat, och mellan tvättstugsbesöken tänkte jag försöka få klart den där glittriga grejen.
Det gäller att inte sitta för bekvämt när jag syr bara, nån kan bli irriterad om tvättstugan är låst och jag är här och snarkar om några timmar.

Nåja, återkommer med resultat!

Det här med att lista ut hur man får ränderna på tyget att passa ihop så bra som möjligt i sömmarna är inte alltid helt lätt. Meeen jag jobbar på det!

Jäklars vad bortskämd jag var förut förresten, ett bord till symaskinen och ett annat bord att klippa på.
Nu måste jag flytta undan symaskinen och ungefär en miljon andra prylar hela tiden, och i ett rum som som man knappt kan gå i ändå för att det är så mycket saker där.. Tjaa, jag saknar mitt förra rum helt enkelt.


Men ett fönster har jag i alla fall fått, tjoho!

Gah! Det är nästan livsfarligt att lägga sig i sängen och läsa mitt på dagen. Idag var ungefär hundronde gången jag tänke "Äh, jag somnar nog inte. Och om jag gör det ringer ändå klockan om en timme"
Mhm, riiight.
Fem timmar senare vaknade jag med årets segaste skalle.
Det känns som att hjärnan vill äta sallad och motionera för att sluta vara en degklump. Och när man snackar om sudoku som hjärngympa menar man i alla fall inte att det löser sånt här.

Hoppas en riktigt iskall dusch hjälper. För det börjar bli långtråkigt att känna sig som mossa.

Jag hittade nyss en bunt med bilder som togs för ungefär tusen år sen (okej, men fem år sen var det i alla fall), och fick en jäkla lust att färga håret brunt igen. Nu är jag typ grå/blond/röd-ish.
Off to coop nu då!

Och sen lär det väl bli en massa nervöst nagelbitande i ungefär en halvtimme.

Jag är för lat för att handtvätta och nästa tvättid först på måndag. Med andra ord så skippar jag allt som har med vit twill att göra i några dagar nu.

Så nu har jag rotat runt ett tag i mina tyggömmor och hittade ett tunt stickat tyg med lurex. Alltså med metallfärgade trådar som gör att det ser lite glittrigt ut.
Ett sånt där jag köpte bara för att det var billigt men egentligen inte hade någon plan med.

Nu har jag en plan. Jag har till och med gjort ett mönster.
Det var bara det där med att lyckas få ihop ett par ärmar utan att kasta ut symaskinen genom fönstret också.

(Note to myself: Vi bor på fjärde våningen. Kasta inte ut symaskinen)

NOOOOO!
Jag började få i nerverna på alla jäkla sömmar för ungefär en timme sen nu, men ändå envisades jag med att försöka få ihop allt snyggt.
"Hehe, Linda vs symaskinen 1 - 0" tänkte jag glatt när allt var klart. (Eller nej, men jag kunde ha gjort det)

Då skulle jag alltså bara att stryka skapelsen till.
Jamen exakt. Mitt annars så snälla strykjärn frustade ur sig ungefär en miljon små ljusbruna fläckar.

Jei!



...Not.

Nu tänker jag trösta mig med Ballerina choko och cola. Innan jag äter middag!
Sug på den du, strykjävel.

Jag hittade ju aldrig någon provdocka förut, trots mina tappra försök (nåja, jag klickade iaf runt en massa på nätet, så tappert var det kanske inte)
Nu fattar jag inte riktigt varför jag gnällde då, för på den tiden hade jag i alla fall en relativt vettig spegel som jag kunde prova och nåla framför.

Men det var alltså då det.

Vi har en spegel just nu. Den i vårt lilla badrumsskåp. När jag ställer mig på tå framför den ser jag från mitt nylle till mina bröst. Hämtar jag en pall ser jag från midjan till knäna.
Det är liksom omöjligt att fatta hur ett plagg egentligen ser ut (förutom shorts då) om jag inte använder självutlösaren på kameran. Och det känns jäkligt off. "Ahaaa, det är sådäär jag ser ut idag!"

Så antingen gör jag som en normal människa och köper en spegel, eller så motiverar jag ett provdocksköp med bristen på speglar.
Jag menar, kommer man på nån till anledning att köpa en provdocka förutom "Men det kan ju vara bra att ha. Och sådär." borde man ju slå till.
Nästan. Väl?

Jag måste verkligen göra något åt min kamera snart, batteriet dör hela tiden. Det är så sjukt frustrerande när den blippar till efter en enda bild.

Nåja, just nu ser det ut som en skrynklig potatissäck:


Men det är en hel del kvar.

Jag börjar inse nu hur mycket jag egetnligen borde öva på snygga sömmar och blixtlås. Uhää. Det låter så jäkla tråkigt.

Huomenta!

Klockan är bara tio och det var längesen jag var så här pepp på att göra något den här tiden på dygnet.
Såå, jag har grävt farm mönstret och tyget till den där klänningen med passpoalfickor som jag började på förut. Nu fasiken skall jag lära mig det här med mönster!

Och eftersom jag antagligen aldrig kommer att använda en a-linjeformad klänning i vit twill funderar jag på att experimentera lite med textiltusch. Om jag kommer på något roligt att kludda dit.

Nej, dags att ta tag i dagen innan rumpan inser hur trevligt det är att bara sitta stilla.

Nu skall jag rensa upp i sovrummet så symaskinen blir omtyckt igen!

Nu har jag flyttat. Från en stor trea till en tvåa. Med andra ord har mitt älskade syrum försvunnit och motivationen dog den med.
Symaskinen är liksom inklämd på ett skrivbord i sovrummet och det är ungefär tusen prylar överallt.
Jag har varit för lat för att göra något åt det, men nu tänker jag försöka tvinga mig själv att börja pyssla lite mer med sånt igen. Så kanske motivationen kommer av sig själv sen. Hoppashoppas, pepparpeppar!

Senaste veckan har jag lärt mig (nåja, nästan i alla fall) grunden i hur man gör frivoliteter, så nu skall jag testa göra något seriösare av det än en lång tråd med massa knutar på.
Jag har iofs varken skyttel, vettigt garn eller virknål, men ändå. Det här skall nog gå kalasbra!
Jäklars liksom vilken bra sysselsättning det är när man ligger halvdöd framför teven och känner att man borde göra nåt annat.