PHYLLIS HOLLY

Jahaja. Då var hockeyn över, och i brist på annat tvättar jag kakel.

Förresten blev jag ju rätt glad för mina nya handskar. Kalasfint att de inte hasar ner och att det känns tight igen liksom.
Tyvärr hade jag helt glömt bort att ny handskar gärna nyper tag i huden mellan fingrarna. Och med nyper menar jag verkligen nyper. Det känns väl inte helt som en sommaräng dåråva.

Ungefär som att ett väldigt litet djur försöker äta upp mig:



Fast snart är de nog så slappa så de slutar med det. Och då kommer jag att börja fundera på om jag inte borde skaffa nya.
Håhåjaja.

Okej, idag är det alltså kvartsfinalerna som gäller för mig. 
Slovakien gick ju vidare när det mötte Kanada (jei!) och Norge åkte ut mot Ryssland (nooo!).
Och så långt kändes ändå allt rätt lugnt.
Men sen.
Herregudars, mina nerver i matchen mellan Finland och USA. DON'T DO THIS TO ME! Jag var så säkert på att det var kört för lejonen tills de gjorde 3-2 med åtta sekunder kvar.  

Gab tog en finfin bild som illustrerar hur jag satt under ungefär hela matchen:


Jahapp, Sverige mot Tjeckien kvar nu då. Det här kan bli bra.
BBL!

Gab har kommit på årets grej!

Jag är ju jag och en sån gillar alltså presenter. Väldigt mycket.
Så länge det inte är för dyrt (då får jag bara dåligt samvete om jag inte använder prylen hela tiden, och om jag använder den är jag ändå bara rädd för att den skall gå sönder. Fail.) går i princip allt bra liksom. 

Nu har han börjat ta hem saker han hittar i nån låda på sitt jobb. Och så fort han kommer innanför dörren vrålar han "JAG HAR MED EN PRESENT TILL DIG!" och jag skuttar glatt till dit och försöker se ut som att jag redan var påväg för att ge honom en kram.

Sååå, så här långt har jag kommit i mitt samlande av galna, stereotypiska Raving Rabbids: 



Mest awesome!

Börjar dock bli lite orolig för att min framtida vigselring kommer att dyka upp med ett plasthölje runt sig, från en automat som det står "5 kr!" på. Vi får nog ta ett snack om det där sen.

Okej, dagens match var väl inte sådär världans feel good dåråva.
Jag har haft lite svårt att förstå mig på USA hittills, och det blev liksom inte bättre nu. De möter Kanada - och kan spela! Möter Kazakstan - och nähä. Finland - ...wtf? typ.

Nåja, medan jag aktivt jobbade på att både titta och inte titta på matchen försökte jag plåta Gabs senaste odlingsprojekt:


Rädisor! Just nu bor de i en juicetetra.


Pluttiga och söta indeed!

Tidigare idag var vi überseriösa och gick till Emmaus för att skaffa en lampa till dem. Eller ja, Gab var den seriösa, jag följde mest efter bara. Där hittade vi en trätavla som vi tänker ha i köket också:  


Nu har vi typ fem andra tavlor i en garderob eftersom vi är så jäkla lata och inte orkat hänga upp dem ännu, så det finns ju en viss risk för att den här bara kommer att ligga nånstans i några år nu. Men ändå. Vi försöker ju i alla fall!

Eftersom det ändå är regnigt och grått ute idag tänkte jag passa på att uppdatera er lite om hur det rullar på med läkningen. Eller ja, inte rullar på kanske. För det har knappt hänt något, i alla fall inte till det bättre.

Handskarna jag använde har blivit helt slappa, och i förrgår fick jag äntligen nya hemkickade till mig. Huden på handen har hunnit höja sig en bit, och det suger lite, men det är i alla fall inte några stora höjningar. Det ser typ ut som att jag har pyttesmå celluliter på handryggen. Nu har jag ju bara hunnit använda de nya, tighta handskarna i några dagar, men jag inbillar mig att höjningen faktiskt har slutat nu.

Det enda som egentligen har blivit bättre är färgen på handflatan. Den ändrar visserligen lite beroende på temperatur och hur mycket jag rör på den, men överlag är det nog lite mindre rött nu. Transplantatbiten under handen syns i alla fall mycket tydligare nu.

Japp, det var nog det.

Jag kollade nyss på Finland - Schweiz, och fasikes vad fint med en match som det äntligen hände något i! Det hade liksom börjat kännas lite torrt om det hande slutat med 1-0 igen.

Eftersom jag har lite svårt att bara sitta och glo utan att samtidigt pyssla med något har jag kommit en bit till på min blivande header. Och jag börjar inse att det här kan bli ett rätt långvarigt projekt. Som i evighet-långvarigt.
Det kan bli väldigt svårt att avsluta det om jag inte är helt nöjd, och jag är lite osäker på att jag faktiskt kommer att bli det nångång.


Pixlad Nora i lite störra skala

Dagen började med en taxichaffis som släppte av mig på fel ställe. Där stod jag vid ett renoveringsobjekt till byggnad med tillhörande "lokaler utyres"-skylt och såg förvirrad ut tills han insåg missen och hämtade upp mig igen.

Väl framme i skolan började det awesome, typ tusen (nåja, men jag försöker måla upp en bild här) symaskiner och provdockor! Och bäst av allt: ett rum där man får trycka eget mönster på tyger!
Sen blev det lite knepigt. För enligt dem räknas inte min gymnasieutbildning eftersom jag inte gick i en svensk skola. Jag försökte förklara att det alltså handlar om Åland, inte Jupiter, att det är lite specialtjosan där, och att det har fungerat prima när jag pluggade i Kalmar. Men näpp.
Nå, det verkar som att det går bra i alla fall, men jag måste nog kolla upp det där lite sen.

Nu skall jag fortsätta krypa runt på golvet och plåta grejer som jag vill rita av till min header.


Jag insåg liksom att det var mycket lättare än att svänga på huvudet hela tiden. *SMART_TJEJ*

Hah! Min framtida skola ringde tidigare och imorgon skall jag dit och kika runt lite.
Jag var jättepepp och taggad i ungefär tio minuter, sen kom jag på att jag inte äger nåt klädesplagg som varken är noppigt eller trasigt. Och visst, det är ju skitbra så de tänker "OJ den där flickan måste verkligen lära sig hur man syr kläder!" men ändå, lite proper vill man väl se ut att vara liksom.


Bildbevis på att jag en gång i tiden var hel och hade borstat hår.
I övrigt fungerar minen nu också, enda skillnaden är väl att jag har lagt tillbaka huvudet på axlarna.

Nå, färdigskrivet, har skall garderoben rotas igenom!

I vanlig ordning fortsätter jag med att våga vägra stryka mer än nödvändigt innan plagget är klart. Så det ser lite off ut där de är uppvikta just nu, men jag räknar med att det löser sig sen.


Det finns alltså inget blixtlås ännu, men snart hörrni. Lite hällor först bara, sen skall det också sys fast.
Och sen är det typ bara linningen kvar, kalasigt!

Idag skulle vi åkt till Danmark. Eller ja, vi kanske fortfarande skall, jag vet inte riktigt. Hur som helst har det inte riktigt blivit av ännu, Gab har liksom inte ens har ätit frukost. Det går lite segt här med andra ord.

Nåja, medan han stökar runt i köket har jag hunnit se ungefär hundra avsnitt av Sjukhuset, och jag tänkte bara uppdatera er om att jag nyss märkte att mitt rum i Linköping är tv-kändis!



Med samma Anita Nilsson-tavla.

Oh yeah!

Åhääähööö vad jag har väntat på det här.
Om man bortser från några månader i höstas då jag uppenbarligen tappade fokus ett tag så skulle man kunna säga att jag har längtat hela året.
Och visst, Tv4 är apor som försökte ställa till det för mig. Och visst, de lyckades nästan. Men nu har jag premium i en månad så jag kan se alla Finlands matcher om jag vill fast jag bor här. HAH, SUG PÅ DEN DU TV4!

Med andra ord, nu börjar ishockey VM (för mig då, jag vet att det började redan vid elva) och jag har chipsen redo. Snart cola också, när Gab kommer hem. Om han nu kom ihåg att köpa.


Om jag hade fått med loggan skulle jag nästan övervägt att skicka in den här bilden till ICAs chipsansvariga och föreslå att jag skall bli deras nya ansikte utåt. Hade ju varit awesome!

Jag hittade ett shortsmönster på burda, och efter några ändringar börjar de vara på gång!


Tjockt, svart tyg.

Man kunde säkert läsa in något deprimerande i tygvalet om jag vore konstnär, men jag är faktiskt mest bara nyfiken på om det ens går att göra shorts av det.

Ännu en spännande dag hos oss liksom!

Fan vad lätt det är att fastna i saker och fan vad svårt det är att gå och lägga sig då.
Just nu sitter jag med det überhäftiga, superflashiga programmet MS paint framför mig och försöker skapa en header. Jag tänkte att jag skulle få med allt jag tycker om (förutom Gabriel, med tanke på hans förhållande till kameror tror jag inte att det inte vore nån hit att försöka pixla av honom heller) och nu har jag skissat upp det mesta.
Inte helt knasigt nog finns Beatles med på ett litet hörn.
Och två tankar angående omslaget till A Hard Day's Night nu då:
1: Om Lennon inte ville att han ska se ut som svampbob fyrkant när jag ritar av honom borde han kanske ha klippt sig innan de tog bilderna.
2: Alltså Ringos gigantiska utbud på poser. Vart tog de vägen?


Men jag gillar er ändå!

Voine voine, det här kan ta ett tag.

Ah, sommar.

Jag har ju alltså varit rätt försiktig med solen hittills. Så överdrivet försiktig så jag knappt vågat titta ut till och med.
Idag fick det vara slut på nojandet, så jag kletade in hand, lår, smalben och fot med solskydd och satte mig på balkongen.
Och hörrni, det var awesome. Det brukar sticka till lite i handen så fort solstrålarna nuddar den, men inte idag inte.
Okej, jag hade den i skuggan nästan hela tiden (jaja, jag kommer att fortsätta vara nojig) men ändå.


Wroooom!


Dagens hjälte.


Sur kanin som vänder på matskålen i protest när hon inte får obegränsad tillgång till pellets.


Bildsudoku! Och så börjar mitt lår se mer normalt ut nu. Kolla bara på den där ljusa fläcken till höger. Yay!

Jag stör mig på att jag inte tycker det är lika roligt att blogga nu som innan jag hamnade på sjukhus. Och det känns som att det inte riktigt går att få tillbaka just nu heller, vilket är synd, för jag saknar det. 
Eller ja, egentligen är det väl inte just att vilja blogga som jag saknar, snarare att vilja göra något produktivt över huvudtaget.
Det kanske är meningen att man ska ha svårt att fokusera på något när huden stramar och hallen fortfarande ser exakt ut som den gjorde när ambulansen kom. Men ändååå.

Nåja. Vi har i alla fall kommit en bit på vägen angående försäkringen, och igår kollade vi på några alternativ till golv. Och i slutet av Maj skall jag till Linköping igen, förhoppningsvis prata om ärrbehadling. Vilket nog blir awesome.
Lite tålamod bara, sen hoppas jag att tankarna börjar återgår till det normala.


Det blir nog kalas av det här med skall ni se!