MÅSKE VAR DET TYDELIGT FOR ALLE ANDRE
Min dator är inte på gång idag så jag lånar Gabriels.
Och med Gabriels dator följer också Gabriels skärm i storlek lite större.
Lite över tolv skulle jag, som vanligt, studera danska.
Vilket innebär att jag tittar på Paradise Hotel Danmark. Och innan ni säger något måste jag påpeka att jag har lärt mig massor med ord och fraser av det där programmet. Sen att jag inte vet när jag skulle behöva säga saker som "het", "lita på", "lögn", "surfkille" eller "trevlig hemresa!" till någon på danska känns inte riktigt relevant.
Och alltså herregud. Aldrig mer Paradise Hotel på en skärm större än 16 tum. Aldrig, aldrig, aldrig.
TMI! TMI! TMI!
PINK DOILY
Nu känns det som att det blivit många frivolitetsinlägg här, men jag lovar att det här blir det sista på ett tag (jag är i och för sig inte helt säker på om jag kan hålla det, men jag skall försöka).
För sisådär 18 månader sen när nyss lärt mig uppskatta dessa dubbelknutar hittade jag ett mönster som såg rätt enkelt ut. Jag tyckte visserligen duken var skitful, men ändå, enkla mönster är ju rätt bra när man inte riktigt kan.
Två gånger påbörjade jag det, och båda gångerna hann jag knyta ungefär tre varv innan jag la ner. De brukar bli lite vinda och dra lite hit och dit ibland, men det var rätt extremt, så nä.
För ungefär en vecka sen försökte jag hitta nåt roligt knytprojekt när jag råkade klicka fram det igen.
Och visst, jag kom ihåg hur irriterad det gjorde mig. Och hur jag övertygade mig själv om att det nog var ett skitdåligt mönster.
Men ändå. Jag var ju liksom newbie på frivoliteter senast jag försökte mig på det.
Nu när jag har gjort några stycken borde det ju gå. Jag ville ju ändå knyta nånting, så varför inte liksom.
Vid tredje varvet började det se lite knasigt ut igen, men jag körde på och tänkte att det säkert skulle gå kalasfint att fixa till sen med strykjärnet.
Och alltså.
Lite skruttiga brukar de bli, men ät en apa vad illa det här blev.
Så här vågig och dryg var den när jag började nåla ner den:
Ungefär en halvtimme senare var jag klar:
Sen fick den se ut som ett piggsvin i typ tusen år (okej, ett dygn) så det skulle bli lite lättare att stryka. Men NÄ, jag fick göra hela nernålnings-proceduren en gång till.
Och när jag äntligen var klar, tog ett steg tillbaka och skådade mitt verk så kom jag ihåg det där med att jag ju tycker att den är skitful.
Nåja, den blev klar i alla fall, efter väldigt mycket pillande och frustration ser den ut så här:
(här i typ rätt färg också, jag får inte kameran att tycka om sovrumslampan hur mycket jag än försöker)Så ja, antingen är det ett skitkasst mönster, eller så har jag inte blivit bättre på det här. Alls.
Och här finns förresten mönstret om någon annan skulle få för sig att vilja testa.
Men spontant är det väl inget jag rekommenderar.
SUMMER SYMPHONY
Klart.se höll vad de lovade, och i Fredags vaknade jag av ljudet av regndroppar mot sovrumsfönstret. Överentusiastiskt skuttade jag mot balkongen med kameran i högst hugg (okej, jag släpade mig fram som en halvdöd zombie, men ändå. Poängen skall gå fram på nåt sätt liksom) medan Gab låg kvar och inte verkade helt överlycklig över att det regnade på hans enda lediga dag.
Tji fick jag för det duggade bara lite. Så sen satt vi båda och var lite putt tills solen kikade fram senare på kvällen.
Nåja. Annars har det varit en kalasfin helg, om man bortser från att Gab hängt på jobbet hela dagarna då.
Nora har i alla fall varit hemma och umgåtts med mig. Jei!
LET'S TALK ABOUT THE WEATHER
Gab jobbar mycket den här veckan också. Men det är rätt chill, för jag har blivit lite bättre på att underhålla mig själv.
Som för några dagar sen när det regnade och jag tyckte det lät skitkul att sätta mig på balkongen och försöka plåta lite. Okej, det gick väl lite sådär. Dels har jag ingen aning om vilka inställningar man skall använda och dels hann jag knappt sätta mig ner innan det slutade. Men ändå, det var rätt skönt att bara sitta där och glo.
Så jag satt kvar typ tio minuter senare när solen började kika fram och försökte föreviga det istället:
Och en liten stund senare, när måsarna började flaxa förbi. Okej, det blev väldigt suddigt, men det är det enda bildbevis jag har på att de faktiskt var flera stycken:
Och efter att ha suttit på en vit plaststol i ungefär en timme blev det riktigt fint:
Nu är jag helt pepp på regnväder så jag får försöka igen. Enligt klart.se skall det ösa ner på Fredag (no shit) så tills dess skall jag ha listat ut hur man gör.
Det skall nog bli kalasbra det här.
GRATTIS OLA!
Idag fyller världens bästa Ola år, och det firar vi med en låt av SMK igen:
Hoppas du får en helt awesome dag!
Annars har det inte hänt så mycket här.
Jag tror att förra veckan kan ha varit den lamaste i hela mitt liv. Gab jobbade både helg och övertid på vardagarna och hur mycket jag än försökte övertala mig själv om att jag säkert skulle göra en massa saker som jag annars inte gör så gjorde jag inte det. Nej, det blev skittråkigt.
Det mest spännande som hände var nog när jag städade Noras bur. Sen knöt jag lite knutar och kollade på ungefär tusen avsnitt av The Middle också.
Och så har jag varit helt fascinerad av hålet som växte ut med min ringfingernagel efter att jag brände mig.
Det är som att det inte riktigt vill släppa taget liksom.
IT'S GOOD TO TOUCH THE GREEN
Vad som ändå är rätt fint med att ha migrän (förutom att jag får gnälla hur mycket jag vill och ändå blir ompysslad) är att det blir en jäkla massa knutar knytna.
Okej, det blir oftast snett och lite knasigt, men ändå. Och nu när jag tänker på det kan jag väl knyta saker ändå, det borde ju vara trevligare om man inte tror att man skall dö varje gång man plockar upp den där jäkla virknålen som envisas med att trilla hela tiden.
...Hur som helst, senaste tillskottet är en väldigt grön liten duk:
VÄLKOMMEN
Jag träffade Anna första veckan i gymnasiet, på vår första gympalektion. Frisbeegolf stod på schemat, och medan alla andra glatt skuttade in bland träden med frisbees flygandes åt alla håll lunkade vi efter och tappade bort oss.
I Mariehamns skogar. Jag fattar fortfarande inte hur det gick till.
Nåja, tydligen hittade vi i alla fall varandra, för efter det umgicks vi konstant. Vi skrev fjantiga lappar till varandra på lektionerna, åt "det vanliga" på Hesburger, och tog nattpromenader till Select och Esso och köpte onödigt dyr Cola bara för att.
Det är snart tio år sen vi träffades, och det har alltså varit tio förbaskat bra år.
Och även om vi inte längre umgås varje dag (jisses, knappt varje år ju) så finns hon alltid där när jag behöver prata. Och hon är fortfarande lika awesome.
Idag vill jag lära mig sticka pluttiga strumpor och köpa jättesmå kläder, för igår fick hon en lika awesome dotter.
Herregud vad jag vill hem snart, så jag kan få mysa med världens bästa baby, och lära henne att jag är tant Linda.
Grattis Anna och Joel!
Parrrt-ey!
VI SMITER TILL ÅLAND, PARADISÖN
Efter några dagar med migrän börjar jag känna mig levande igen, kalasigt.
Inte lika kalasigt att se hur det ser ut i lägenheten just nu. Jag fattar inte, varje gång jag mår dåligt förvandlas den till en soptipp. Jag menar, jag ligger ju ändå mest bara stilla och gnäller. Hur fan går det till?
Nåja, idag skall det alltså städas!
Förresten, när typ hälften av mina facebookvänner hade lagt upp samma låt gav min nyfikenhet efter och jag lyssnade på den.
Och liksom. Även om jag vore värdelös som reklampelare för Åland blir jag alltid jätteglad när jag ser holmen nämnas nånstans.
Fast jag vet inte om det gäller just det här.
Det var säkert skitmycket som var bättre på 90-talet (nu är jag lite osäker på om köttet var bättre malet då, men ändå), och spontant känner jag att det nog gäller Pandora med.
Men jag vänjer mig säkert. Och sen slutar det med att jag står och skuttar till den på förfester när jag är hemma.
PINK SKIRT
I Lördags köpte jag blixtlås, knapp och tråd.
Så nu hörrni, är det på gång.
FRIVOLITETER #3 fästa och mönster
Previously on tatting with Linda: kedja och mönster
(Det var ett tag sen, men det hittas i alla fall här)
Jahapp, nu är det alltså dags att fästa och kolla på sista delen av mönstret.
Vi börjar med att göra en ring som skall se ut så här:
3ds p 4ds p 4ds p 3ds
Och eftersom vi skall göra en klöver (som består av tre ringar bredvid varandra) så vänder vi inte på arbetet, utan börjar istället på en ny ring, bredvid den vi nyss gjorde:
Den andra ringen skall börja med tre dubbelknutar.
Alla är med?
Kalas!
Sen skall vi fästa ringen i vår senaste picot:
Det gör vi genom att dra garnet som vi har runt handen genom picoten (det är alltså här en virknål eller väldigt smala fingrar kan vara bra att ha)
Sen för vi skytteln genom öglan...
...och drar tillbaka garnringen igen, så en liten bit av ringen ligger runt skyttelgarnet, tätt bredvid vår senaste dubbelknut.
Sen är det bara att knyta på som vanligt.
Mönstret för sista varvet på stjärnan ser ut så här:
R: 3ds p 4ds p 4ds p 3ds, do not turn
R: 3ds (join to last p of previous ring) 3ds p 1ds p 1ds p 3ds p 3ds, do not turn
R: 3ds (join to last p of previous ring) 4ds p 4ds p 3ds, turn
Ch: 8ds (join to first p of first ring of previous round) 2ds (join to last p of first ring of previous round) 8ds, turn
Repeat around, joining the chains with every ring of first round
eller:
R: 3-4-4-3
R: 3+3-1-1-3-3
R: 3+4-4-3
Ch: 8+2+8
Så här borde det se ut när sista varvet är klart:
Och ja, det var väl det.
(Jag har alltså inte gått något überhäftig utbildning utan lärt mig via olika siter. Det vill säga: jag kan alltså inte vara helt säker på att allt är 100% riktigt, men det ser rätt ut när jag följer mönster, så jag tror det.
Med andra ord: Om ni ställer upp i "Vem vet mest?", får en fråga om frivoliteter och svarar fel pga något ni lärt er här, står inte phyllisholly.blogg.se för eventuell utebliven vinst)
