GOOD VIBRATIONS

Som sagt, jag använde ju mina masterkunskaper i symaskinslagande och nu är den hur snäll som helst igen.
Eller ja, egentligen hade jag kanske bara råkat använda fel nål, så det räckte med att byta ut den. Men ändå.

I alla fall, det finns en sak i syrummet, förutom vår gula lampa, som stör mig något vettlöst.
Den här:


Egentligen inte radion i sig, den är skitfin. Den fungerar ju och sådär, dessutom gillar Gab den väldigt mycket.
Men det är liksom min enda källa till musik där. Och jag börjar tröttna på radio nu.

Den enda radiokanal jag inte hunnit spelat sönder ännu är guldkanalen (på 102,6 om någon undrar, med slogan: "musik för vuxna öron") och på något sätt är den väl okej. Mina öron brukar ju vara rätt vuxna när det gäller musik, jag har typ pensionärsöron då.
Problemet är bara att varannan låt är skit. För de är för fel sorts vuxna öron.

Ungefär så här har det låtit ut hittills:
The Supremes - Baby Love  (Jei!)
Nån rätt kass cover på Fun Fun Fun (que?)
Charlotte Perrelli - Take Me To Your Heaven (wtf?)
Manfred Mann - Mighty Quinn (Oh yes!)
Westlife - ...va? Alltså det är inte för vuxna öron, det är inte för någons öron. Jeez.

Ungefär så här har mitt humör varit hittills:
Glad - förvirrad - putt - glad.

Och så håller det på.
I all evighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback